USA:s högsta domstol avslutar positiv särbehandling vid högskoleantagning, gnistor kontrovers
I ett landmärke Bekräftande åtgärd beslutet, har USA:s högsta domstol, med 6-3 majoritet, förklarat att hänsynen till ras vid antagning till college bryter mot lika skyddsklausulen i det 14:e tillägget.
Domen riktar sig specifikt till antagningsprocesserna vid Harvard University och University of North Carolina (UNC), men dess inverkan sträcker sig till högre utbildningsinstitutioner i hela landet.
Överdomare John Roberts skrev för majoriteten att antagningsprogrammen vid Harvard och UNC saknade tydliga mål som motiverar användningen av ras.
Roberts hävdade att dessa program inte bara använder ras på ett negativt sätt utan också vidmakthåller rasmässiga stereotyper. Han betonade att en individs identitet borde bestämmas av prestationer, färdigheter och tillväxt, snarare än hudfärgen.
Men de tre liberala justitieråden – Sonia Sotomayor, Elena Kagan och Ketanji Brown Jackson – avstod från majoritetens åsikter.
Sotomayor, i sin avvikande åsikt, hävdade att klausulen om lika skydd tillåter rasmedvetna åtgärder i ett samhälle. Där ras fortsätter att spela en betydande roll.
Hon lyfte fram den historiska rasexkluderingen i arvet från Harvard och UNC. Inklusive deras kopplingar till slaveri och vit överhöghet.
Rättegångar och argument
Stämningen mot Harvard lämnades in av en grupp som heter Students for Fair Admissions. Finansieras av den konservative juridiska aktivisten Edward Blum.
De hävdade att Harvards antagningsprocess diskriminerar asiatiska amerikanska sökande till förmån för andra ras- och etniska grupper.
UNC-fallet hävdade att hänsynen till ras vid antagningen bryter mot klausulen om lika skydd i det 14:e tillägget.
Smakämnen bekräftande åtgärd Beslutet har omfattande konsekvenser för positiv särbehandling vid antagning till högskolor.
Positiv särbehandling uppstod under medborgarrättsrörelsen som ett sätt att ta itu med diskriminering baserad på ras, religion och kön.
Medan nio delstater redan hade förbjudit rasbaserad positiv särbehandling i offentliga institutioner. Detta högsta domstolsutslag påverkar både privata och offentliga högskolor och universitet över hela landet.
Reaktioner på bekräftande åtgärd beslut har polariserats. Tidigare president Barack Obama och Michelle Obama uttryckte besvikelse.
Understryker vikten av positiv särbehandling för att ge underrepresenterade grupper möjligheter.
Senatens majoritetsledare Chuck Schumer kritiserade beslutet och hävdade att det hindrar framsteg mot rasrättvisa och förvärrar befintliga ojämlikheter.
Å andra sidan stödde den tidigare guvernören i South Carolina och presidentkandidaten för GOP 2024 Nikki Haley domen och hävdade att den främjar rättvisa och lika möjligheter.
Debatten kring positiv särbehandling
Debatten kring positiv särbehandling har länge kretsat kring frågor om utbildningsnytta och mångfald.
Under muntliga argument ifrågasatte konservativa domare lagligheten och nödvändigheten av att ta hänsyn till ras i antagningen, och hänvisade till ett fall från 2003 som förutspådde att positiv särbehandling skulle vara föråldrad inom 25 år.
Detta beslut av högsta domstolen markerar en betydande vändpunkt i rollen som positiv särbehandling vid antagning till högskolor.
Medan förespråkare av domen hävdar att den stöder meritbaserade överväganden, hävdar motståndare att den vidmakthåller rasojämlikhet och misslyckas med att ta itu med det historiska sammanhanget av diskriminering.
När nationen brottas med dessa konsekvenser är framtiden för mångfald och tillgång till högre utbildning fortfarande osäker.
Är positiva handlingsplaner som krävs enligt lag
Vissa sammanhang, för statliga entreprenörer och underleverantörer i USA kräver lagligt genomförande av handlingsplaner. Office of Federal Contract Compliance Programs (OFCCP) ansvarar för att dessa krav upprätthålls.
Huvudmålet är att se till att arbetsgivare som får medel aktivt vidtar åtgärder för att förhindra diskriminering och främja sysselsättningsmöjligheter för kvinnor, minoriteter, individer, med funktionshinder och skyddade veteraner.
Privata företag som inte har statliga kontrakt är dock inte skyldiga enligt lag att ha planer. Kan välja att genomföra dem frivilligt.
Är positiva handlingsplaner konfidentiella
Bekräftande handlingsplaner behandlas vanligtvis som konfidentiella inom en organisation. De består av information om företagets anställningspraxis, demografiska data och metoder för att främja mångfald och inkludering på arbetsplatsen.
Även om företag kan dela aspekter av sina handlingsplaner, hålls detaljerade data och specifika strategier i allmänhet konfidentiella för att skydda anställdas integritet och proprietär företagsinformation.
Men om en statlig myndighet som OFCCP inleder en utredning eller revision är företag skyldiga att ge tillgång till sina handlingsplaner.
